Välkommen in för att ta dig ut!
Växter och djur i havet är helt avgörande för den biologiska mångfalden eftersom de tillsammans bygger upp fungerande ekosystem. Växter och alger (som växtplankton och tång) blir mat för små djur, som äts av större djur, som äts av ännu större. Utan dem skulle hela näringskedjan kollapsa. Många arter ger skydd och hem åt andra organismer. Tångskogar och ålgräsängar fungerar som barnkammare för fiskar och smådjur. Koraller och musselbankar ger gömställen och ytor där andra arter kan leva. Växter i havet producerar också en stor del av jordens syre. De binder koldioxid och hjälper till att bromsa klimatförändringar. Visste du att havet lagrar mer kol än skogen, tack vare ålgräsängarna?
Men tyvärr står den biologiska mångfalden i Kattegatt och Öresund står inför flera hot. Näringsämnen från jordbruk och samhällen rinner ut i havet och orsakar övergödning, vilket leder till algblomning, fintrådiga alger och syrebrist på botten. Klimatförändringar påverkar också havet genom varmare vatten och förändrade livsvillkor för många arter. Dessutom kan vissa typer av fiske, båttrafik, nedskräpning och andra mänskliga aktiviteter skada känsliga miljöer som ålgräsängar och rev.
För att bevara och stärka den biologiska mångfalden behövs flera olika åtgärder. Det handlar bland annat om att minska näringsläckage från land, skydda viktiga marina områden och begränsa skadliga fiskemetoder. Restaurering av ålgräsängar och andra viktiga livsmiljöer kan bidra till att stärka ekosystemen.
Skånska Kattegatt är det första marina naturreservatet i Västerhavet som ska fungera som ett jämförelseområde för den marina miljön. Det innebär att forskning och kunskapsinsamling för att följa utvecklingen av naturvärdena hjälper oss att förstå mer om vår havsmiljö, till exempel effekterna av klimatförändringar och fiske.
Länsstyrelsen Skånes marina förvaltning rensar botten på fiskelinor, tyngder, fiskeutrustning, och spökredskap som hummertinor, fiskelinor och inflytande nät. Vi genomför också inventeringar av den marina miljön och följer förändringen i de marina miljöerna.
Det skräp vi lämnar efter oss på land, hamnar i havet. Plastskräp är väldigt skadliga för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl. Skräp som hamnar i vattnet stannar där länge:
Invasiva främmande är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och tränger undan de arter som hör hemma här. Ofta sprids invasiva arter i havet med fartyg. I havet finns till exempel japanskt jätteostron, amerikanska kammaneten, och svartmunnad smörbult som kan förändra livsmiljöer och konkurrera med arter som naturligt finns i Kattegatt och Öresund. I vissa fall kan även främmande alger sprida sig och förändra bottnarnas ekosystem.
Hallands Väderö är sista platsen söderut i Sverige som hyser japanska jätteostron som kan fortplanta sig. Larverna transporteras söderut genom Öresund, och ostronen har nu nått Malmö, men på grund av den lägre salthalten i Öresund verkar det inte som malmöostronen kan reproducera sig. Men det har visat sig att ostronen är väldigt anpassningsbara, så i framtiden kan de mycket väl börja reproducera sig vid lägre salthalt, vilket kan leda till en större spridning. Länsstyrelsen Skåne försöker därför rensa bort ostron på Hallands Väderö för att minska spridningen söderut.
Upptäcker vi nya främmande arter så försöker vi avlägsna dem eller följa utvecklingen av dem om det är möjligt. Hjälp oss att hålla koll på främmande arter genom att rapportera dem på rappen.nu.