Välkommen in för att ta dig ut!

Kullaberg är en urbergsrest, en horst, som vittnar om stora krafter. Under många hundratals miljoner år har berggrunden hettats upp, pressats samman och dragits isär, veckats och omvandlats till vårt nutida berg. För sannolikt 1 700 miljoner år sedan har berggrunden pressats djupt ner och omvandlats till den finkorniga och rödgrå bergarten, gnejs, som dominerar på Kullaberg idag.

Visste du att …

… Här finns mer än 20 grottor, alla strandgrottor, längs havet.

BERGET

Sprucket berg – svart sten

Upprepade gånger har berggrunden hettats upp, pressats hårt samman och isär. I sprickorna har glödhet flytande magma trängt upp och bildat tvärgående gångar av diabas, omvandlad till amfiboliter för 960 miljoner år sedan. För ca 300 miljoner år sedan trängde återigen magma upp i längsgående sprickor och stelnade till diabas.

Kullaberg – en horst

I samband med dessa senare rörelser har Kullaberg och andra urbergsblock (horstar) rört sig uppåt jämfört med den omgivande berggrunden och utgör idag våra skånska åsar. Motsvarande urbergsyta, som finns på Kullaberg, ligger ca 800 meter under havsytan i Skälderviken. Räknat från högsta toppen, 187,5 meter, är alltså Kullaberg nästan 1 000 meter högt!

Kullaberg bryts ner!

Vittnen som berättar om ned-brytningen är:

  • De ensamma pelarna av urberg, som reser sig ur havet, ständigt utsatta för havets bränningar.
  • Rasbranterna med raskäglor av vittrade lösa stenar och block.
  • De rundade klapperstenarna, som bildas när de lösa blocken och stenarna nöts mot varandra i vågorna som rullar in mot strandkanten. Klapperstenarna samlas i vikarna och bildar fält av strandmal med stenarna sorterade efter storlek.
  • Nervittrade gångar och grottor av den basiska bergarten kullait. Gnejsen runtom är en sur kiselrik bergart som står lättare emot erosionen.

 

Grottorna

Det finns mer än 20 grottor, alla strandgrottor längs havet. Alla går lätt att besöka – med båt. Besök från landsidan kräver största försiktighet i rasbranterna bland lösa block och stenar! Alla grottor har bildats i sprickor eller gångbergarter och de har sedan blivit större genom vittring och påverkan av havets bränningar och av lösa klapperstenar som virvlat runt.

Silvergrottan – en gruvgång

En smal silverglänsande pegmatitgång lockade till brytning på 1500-talet. Linnés korta kommentar under hans skånska resa 1749 om brytningen i Silvpickarhålet: ”vartill dock ingen anledning gives”.

Fredrik den VII: s grotta

En provkarta på olika bergarter. I en nervittrad gång av kullait ser du taket av diabas och väggarna av gnejsgranit.

Större Josefinelustgrottan

Vidgad i söndersprucken gnejs.

Visitgrottan

Stor öppen och lättillgänglig vid lågvatten! Vid högvatten eller kraftiga vindar spolar havet högt upp på klipporna som måste rundas. Observera att Visitgrottan inte kan besökas under beträdnadsförbudet 1mars-15 juli.