Kullabergs naturreservats logotype
Välkommen in för att ta dig ut!

Förvaltning och skötsel Kullaberg

Syftet med Kullabergs naturreservat är att skydda ett unikt område med rik, varierad natur och stor skönhet. Den marina miljön i gränsområdet mellan brackvattenområdena i söder och de saltare vattenområden som tar vid norr om Kullaberg är värdefull. Med bevarande av dessa värden, bör allmänheten ges goda möjligheter till naturupplevelser och strövtåg.

Västra Kullaberg avsattes 1971 formellt som naturreservat. Den östra delen av berget stannade kvar i Krapperups ägo. Detta område blev naturreservat 1965. Efter andra världskriget upphörde Mölle som modern turistort och strömmen av besökare till Kullaberg avtog. I dag är emellertid naturreservaten på Kullaberg ett par av de mest besökta i landet. Mer än 500.000 besökare passerar årligen vakten på Västra Kullaberg och totalt besöks berget av flera hundratusen ytterligare.

 

Hela berget är ett öppet strövområde. Skötseln är bl.a. inriktad på att öka arealen lövskog samt återskapa en del av fäladsmarkerna. På Västra Kullaberg bedrivs en intensivare skötsel med särskild hänsyn till naturvetenskapliga och kulturhistoriska värden

Mer information om skötselplaner och föreskrifter för allmänheten

Höganäs kommun har 12 naturreservat inklusive Östra och Västra Kullaberg. Alla naturreservaten går att besöka men tillgängligheten varierar. Mer information finns på denna länk.

 

Naturreservat per kommun

Gran- och lärkskog ersätts av ädellöv i stor naturvårdsinsats på östra Kullaberg

Länsstyrelsen Skåne fortsätter i höst att utveckla naturvärdena på östra Kullaberg. Gran- och lärkplanteringar tas bort och kommer på sikt ersättas av ädellövskog.

Östra Kullaberg har varit naturreservat sedan 1965 och Natura 2000-område sedan 2004. En ny bevarandeplan för Natura 2000 togs fram 2017 och ett nytt beslut för naturreservatet fattades 2020.

  • Vi gör det här för att fullfölja de naturvårdsmål som finns för området, så vi kan skapa ännu mer av det som är så unikt med Kullaberg. En insats vi behöver göra är att avverka inplanterad gran och lärk som finns kvar efter tidigare skogsbruk. Istället ger vi mer plats åt den ekologiskt sett mycket viktiga ädellövskogen, som har sin naturliga utbredning i Skåne, säger Daniel Åberg, platschef för Kullabergs naturreservat.

Det finns inte mycket naturlig ädellövskog kvar, vare sig i Sverige eller Europa. På östra Kullaberg har Länsstyrelsen Skåne ambitionen att skapa stora sammanhängande områden av naturlik ädellövskog.

Genom att ta bort gran och lärk vill Länsstyrelsen gynna trädslag som tex bok, ek, lind, skogslönn och ask. Andra insatser som görs är att utveckla brynen – övergången mellan öppna marker och skog – så att de kan bli mer artrika. Gamla träd med vida kronor gynnas för att kunna växa friare, det skapas öppningar i skogen där mer ljus kan nå marken, dessutom skapas mer död ved medan andra träd skadas för att bli rikare på strukturer och substrat. Insatserna påbörjas tidigast 20 september och pågår från och till under ett halvt år i reservatet Östra Kullaberg.  

– På sina ställen innebär det ganska omfattande insatser. Vi arbetar med skogsmaskiner och fäller flera hundra träd, utspritt på olika områden. En del arbeten sker nära stigarna. Under den här tiden är det viktigt att tänka på säkerheten. Det är mycket viktigt att alla respekterar de avspärrningar som Länsstyrelsen sätter upp, säger Pernilla Olsson, naturvårdsförvaltare för Kullaberg på Länsstyrelsen Skåne.

  • Vi är medvetna om att många besökare på Kullaberg uppskattar och använder gran- och lärkskogen. Men när det gäller naturvärdena och den biologiska mångfalden är ädellövskogen oerhört mycket mer värdefull. När vi framöver fäller och transporterar bort granen och lärken blir det en del tomma ytor och slitet och skräpigt på stigarna, och det kan se tråkigt ut i början. Vi kommer att återställa detta när vi är klara med insatserna. På större avverkningsytor planterar Länsstyrelsen ut nya ädellövträd och på mindre ytor låter vi ädellövplantor växa upp av sig själv, säger Pernilla Olsson.

 

 

Kartan visar planerade skogsåtgärder. Det kan bli förändringar och då uppdateras kartan.

KULLABERG FÅR STÖRRE VÅTMARKER OCH MER DJUR- OCH VÄXTLIV

I vinter ska Länsstyrelsen öka mängden vatten i våtmarkerna Mölle mosse, Håkulls mosse och Per Linds mosse. Större våtmarker ger bättre livsmiljöer för många växt- och djurarter på Kullaberg.

Skåne är idag betydligt torrare än för 150 år sedan, uppåt 90 procent av våtmarksarealerna i slättbygderna har försvunnit. Kullaberg är i sig självt ett relativt torrt område med låg nederbörd, få vattensamlingar, våtmarker och bäckar.

  • Det finns flera vinster med att utöka våtmarkerna på Kullaberg. Mossarna hyser en mängd olika växt- och djurarter, som grodor, trollsländor och andra insekter. De fungerar även som rast- och födo­söksplats för många fåglar. Våtmarkerna har en vat­tenhållande funktion som jämnar ut vattenflödena vid kraftiga regn. En väl fungerande våtmark renar dessutom vattnet och är en effektiv kolsänka, berättar Pernilla Olsson, naturvårdsförvaltare på Kullaberg.

I höst höjs medelvattennivån i Mölle mosse, Håkulls mosse och Per Lind mosse med mellan två och fyra decimeter. Diken som leder bort vatten täpps igen och stigar flyttas bort från vattenytan där det behövs. Arbetena med dikena inleds tidigast i slutet av november.

  • Det här innebär att besökare får lite större våtmarker att njuta av. Länsstyrelsen kommer framöver att låta våtmarkerna utvecklas naturligt, men tar bort igenväxning av träd och buskar när vi har möjlighet. På sikt vill vi gynna de arter som är naturliga för regionen, säger Pernilla Olsson.

 

Se filmerna nedan med upplysning om avverkningar på Kullaberg

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.

Stäng