Välkommen in för att ta dig ut!
Klippa mot havet

Mäktiga stup, ibland över 100 meter, omger berget mot havet. Berggrunden ligger fritt exponerad för vågor och vind. Väggarna är uppspruckna i vikar och raviner. I sprickor och på avsatser finns låg vegetation och högre upp finns vindpinade busksnår som övergår i krattskog.

Visste du att …

… Lockespindlar och tusenfotingar trivs bland klipporna.

… Sjömän förr åt skörbjuggsört för att bli friska.

Djurliv

Smådjur, måsar och rovfåglar

Lockespindlar och tusenfotingar trivs bland klipporna. Här kryper också kusthopparen, en urinsekt som liknar skafferiskåpets silverfiskar och som Linné förundrades över vid sitt besök. Skärpiplärkan flyger över klipporna och här vilar också havstrutar och gråtrutar. I vattenbrynet kan tordmule, sillgrissla och tobisgrissla dyka upp. Rovfåglar som ormvråk och tornfalk svävar över stupen ibland tillsammans med pilgrimsfalken som häckar på nordsidan av berget.          

SVAMPAR

Judasöra sprider sig

Den bruna öronlika iögonfallande fruktkroppen hos gelésvampen judasöra gör att svampen är lätt att känna igen. Det är då lite märkligt att veta att den påträffades i Sverige först 1946 på Hallands Väderö. Därifrån spred sig svampen till fastlandet, till Kullaberg, där den upptäcktes på fläderbuskarna i branten nära naturum 1969. Sedan dess har den spritt sig över hela Kullaberg och delar av Skåne och Halland. Judasöra går dessutom nu att finna inte bara på fläder utan också på de flesta lövträd och en del barrträd. På Kullaberg har den hittas på grenar av en. Även en albin, vit, form av judasöra, förekommer sällsynt på Kullaberg. Väl värd att pröva som matsvamp och den går dessutom att plocka året runt, vid fuktigt väder.

Vegetation

Svarta och gula klippor

I vattenlinjen färgas klipporna av olika lavar. I den våta vattenlinjen finns den svarta saltlaven. Ovanför är gula lavar vanliga på klippor och block med gråa brosklavar högst upp. Den gula vägg-laven avslöjar var fåglarna har sina utsiktspunkter eftersom den gynnas av kvävet i fåglarnas spillning. Den gulgröna kartlaven finns ofta på klappersten, som inte längre nås och nöts av vågorna.

Saltväxter och ljusröda mattor av trift

Bland klapperstenarna i vikarna finns saltväxter som strandaster, strandkål och skörbjuggsört. Den senare är rik på C-vitamin och användes mot sjukdomar av äldre tiders sjöfarare. På fläckar med jord bildar trift mattor tillsammans med strandglim och gulkämpar.

Olika nord- och sydsidor

På nordsidans högre belägna hyllor växer ljung, blåbär och kruståtel med ormbunkar, hönsbär och stenmåra. Mossor är vanliga. Här finns den vackra och sällsynta skirmossan med luftiga ljust blågröna skott.

Annorlunda är sydsidan. Där prunkar ofta örter som röd blodnäva och gul slåtterfibbla på klipphyllorna. Lokalt finns speciella växter som vårvial och rosenlök. En sällsynt ormbunke, glansbräken, skyddar sig i sprickor och skrevor. Täta buskage och krattskog avslutar sluttningarna uppåt.